Dränering i Sollentuna centrum – rötterna i ledningen
En dräneringsledning är konstruerad för att släppa in vatten, och den egenskapen gör den attraktiv för trädrötter på ett sätt en tät ledning inte är.
Rören har slitsar eller hål längs hela sin längd, och genom dem sipprar fuktig luft ut i den omgivande marken — vilket är precis den signal en rot söker efter.
När en rot väl hittat in växer den vidare inuti röret där det finns både fukt och utrymme, och en tillräckligt utvecklad rotmassa stoppar flödet helt.
Skyddet är i huvudsak avstånd och materialval: ledningen dras med marginal till träd med kraftig rot, och där det inte går används rotspärr eller en annan rörkonstruktion.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Inventering av träd och buskar längs sträckningen
- Bedömning av arternas rotsystem
- Dragning med avstånd till kraftiga rötter
- Rotspärr där avstånd inte är möjligt
- Val av rörkonstruktion som motstår inväxt
- Spolbrunnar som gör inspektion möjlig
- Råd om intervall för kontroll
Så går det till
Träden
Vi går längs sträckningen och tittar. Arten spelar stor roll.
Avståndet
Marginal till kraftiga rötter är det bästa skyddet.
Spärren
Där avstånd inte går sätts en rotspärr vid läggningen.
Röret
Konstruktionen påverkar hur lätt rötter tar sig in.
Kontrollen
Med spolbrunnar går ledningen att filma. Där träd finns bör den det.
Dränering Sollentuna centrum i hela Sollentuna
Att en dräneringsledning är mer utsatt för rotinväxt än ett avloppsrör är en följd av dess konstruktion och inte av något fel, och den insikten avgör hur en sträckning bör planeras. Ett avloppsrör är tätt och angrips bara där det redan har en skada; en dräneringsledning är avsiktligt genomsläpplig längs hela sin längd, och den avger därför fukt till marken överallt. För en rot som söker vatten är det en tydlig signal, och rötter växer aktivt mot den. Det innebär att avstånd till träd väger tyngre vid en dränering än vid någon annan ledning i marken. Vi går därför längs den tänkta sträckningen och noterar varje träd innan djup och läge bestäms. Det andra är att arten avgör hur stor marginalen behöver vara. Vissa arter har aggressiva, vattensökande rötter medan andra är betydligt lugnare, och samma avstånd kan därför vara gott om utrymme i ett fall och för lite i ett annat. Det tredje är att spolbrunnar är särskilt viktiga där träd finns. En ledning som går att filma och spola kan hållas ren, och rotinväxt som upptäcks tidigt går att åtgärda utan att gräva.